Presentation

Jag heter Agnes Norman, fyller 17 i september. Nu lite senare i augusti börjar jag andra året på kungstensgymnasiet som ligget i stan mellan rådmansgatan och odenplan. På gymnasiet läser jag linjen Estet/foto. 
Jag började rida när jag var 6 på ett ridlekis i Frölunda. Där red jag i ungefär 2 år tror jag, sen skulle det läggas ner. Men jag blev kvar och fick bli medryttare på en liten b-ponny som hette Texas Hiawatha. Så där blev jag sen kvar för att lite senare få bli fodervärd på denna sura lilla b-ponny. Samanlagt red jag Hiawatha i ungefär fyra år och vi hann hinna starta några små tävlingar på hinder som ligger på ungefär 35-60 cm. 
När jag sen blev förstor för han och ägaren bestämmde sig för att sälja han, ville jag helst sluta. För att vara i stallet utan Hiawtha, min bästa vän, som hade vart där ända sen jag började rida. Allt som allt, 6 år. Det gick inte.
Det var liksom inget stall då. Men ägaren till stallet, ägaren till Hiawatha och numera min bästavän Sofia, drog med mig för att provrida denhär vita smäckra lilla prinsses c-ponnyn, som hon skulle ha som dressyrponny för att sen sälja, då vände allt. Jag hade hittat min nya vän, min nya Hiawatha, min klippa i stormen. Provriden gick åt skogen och den där lilla smäckra c-ponny var inte lika enkel att rida som hon såg ut. Men jag var fast, jag var kär. Sofia tog hem henne på foder och som till försäljning, men när hon sen såg att hon kanske inte är den bästa dressyr ponnyn och hade mycket att göra med sin andra ponny så fick jag rida henne.
 
Kulltorps Deirdre, sto född 2001. 138,1 cm i mankhöjd. Världens goaste ponny. L:A hoppning, L:b dressyr (dock inget tävlad) Hoppar som en gud och är ärlig på hinder. har även vunnit "årets mest placerade ryttare" för privat ponny ekipage, på min gamla klubb.
I början när jag red henne och när Sofia fortfarande hade henne på foder galopperade jag nästan aldrig på henne för hon gick med huvudet upp i luften och drog och jag var inte jätte duktig på att rida. I januari 2008 så fick mamma ett samtal av Maries mamms som sa att, antingen får ni ta henne på foder eller så lämnar vi tillbaka henne. Det var inget snack om saken vi skulle ha henne på foder. Det gick några månader och jag och Diddi hann att utvecklas mycket. Från att aldrig kunnat galoppera till att rida ett ordentligt pass och en banan på kanske 70-80, var ett ganska stort steg för oss och för mig som var höjdrädd, sen i Maj 2008 fick mamma ett nytt samtal av Diddis ägare som sa att antingen får ni köpa henne eller så säljer jag henne till en ridskola. Både mamma och jag visste att hon inte kunde stå på en ridskola och mamma visste att jag skulle bryta ihop om Diddi lämna så den 18 juni 2008 skrev vi på papprena på henne och hon var min.
 
Under de tre åren jag hade henne hemma så har vi tagit oss, med ett års konvalisent, från att inte kunna någonting till L:a i hoppning. Det kanske inte är så mycket för vissa men för mig är det allt. 
Men förra året i Augusti skickade vi ner henne till en tjej i Kungsbacka för eventuellt köp. Så nu är hon neråt Göteborg och kanske såld snart. Min fina ponny. 
 
I vilket fall som helst så ville jag söka in till Strömsholm, men för att göra det behövde man en stor häst, så nu blev det ut att kolla efter en ny tävlingskompis som jag skulle ha ifall jag kom in på strömsholm. Så den 21 november 2010 skrev vi på papprena till Anitra.
Anitra. Sto född 2002 runt 162 cm i mankhöjd. Hur fin häst som helst. Gosig som få. Hoppar som få och stannar nästan aldrig. Positiv på hinder och hjälper dig i alla situationer. 
Dock så skulle de inte bli någon mer klass på det jag ville söka in på till Strömsholm, så där stod jag med en stor häst och en ponny, med en vinter som var kall jobbig och mycket snö, inget ridhus och ingen ordentlig ridbana. Så vi lämna iväg A ett tag till Sofia som redan gick på strömsholm så jag kunde lägga ner all min tid på Diddi som förhoppningsvis skulle bli såld. Det var lite fram och tillbaka med A men hon kom hem igen ordentligt i ungefär samma veva förra året som Diddi åkte. Så nu blev det hård träning för oss, ut på tävlingsbanan och vi har startat tillsammans klasser upp mot 110 cm. Skulle debuterat min första 120 nu i sommras men precis innan blev hon skaddad och har nu stått sen tre månader tillbaka och ska nu sättas i gång. Så vi kan komma tillbaka bättre än någonsin! 
http://youtu.be/aJeReiMZuPk
våran första 110 tillsammans


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

normans.blogg.se

Hej, jag heter Agnes Norman och fyller 17 i september. Här bloggar jag om min hästvardag. Följ med och läs! Läs även min andra blogg som handlar om allt annat runt omkring hästar.

RSS 2.0